Emsen

Gud vad mycket snö det har kommit till Umeå. Vilket snökaos! Jag känner inte någon julstämning. Jag känner ingen lust till det i år. Jag känner att julen bara känns jobbig. Det är första året jag känner så. Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen. Jag får leva med det. Och det gör så ont. Så ont. Varje dag. Trots det kämpar jag på, försöker vara den positiva tjej jag egentligen är, men som fått stå åt sidan för alla tankar. Funderingar. Hur ska det bli? Hur kunde det ske? Jag var inte beredd. Jag vill inte det här. det är så hemskt. Det gör så ont. Så ont.

Jag har alltid varit en tjej med mycket skinn på näsan. Jag har kört mitt race. Har väntat med kärleken tills jag verkligen hittade någon som jag tycker om. Som älskar mig i alla lägen. Det är min Robin. Min fina ängel. Jag kan inte beskriva med ord. Men ni som känner mig vet hur bra jag trivs med Robin. Vi kärleksgnabbas lite varje dag, det är bara mysigt och ingenting som skadar. Vi har kuddkrig. Vi myser varje kväll. Vi äter alltid middag ihop. Vi ser till varje måndad att gå ut och äta. Vi har det bra. Så himla bra. Idag är det vår dag. Den 26 juni 2006 blev det han och jag. Jag kommer aldrig glömma det, vi hade köpt med oss jordgubbar och festis, bullar också! Satte oss på en filt och såg ut över hela staden. Solen sken och värmde våra kroppar. Det är en av mina bästa dagar i mitt liv. Då blev jag kär. Så jävla kär. När jag satt där på filten kunde jag aldrig ana att vi sen skulle bo tillsammans. Jag visste inte vad ett förhållande innebar. Jag hade ju bara satsat på skolan och mina vänner. Jag sa "jag är ingen förhållandetjej!" till mina vänner, till min familj. Jag var kanske bara rädd, för att bli kär och få hjärtat krossat. Den frågan kan jag inte svara på idag. Men det jag vet idag. Det är alldeles för perfekt för att ens någonsin tveka. Det är rätt. Det är så rätt med dig. Och jag älskar dig för den du är. Precis för den du är. Vi har utsatts för prövningar, vi har kämpat tillsammans. Vi har varit utomlands och till sommaren kanske vi åker igen. Vi flyttade tillsammans till en stad där vi inte kände en kotte, (förutom David), och vi klarade det.

Ingenting kommer bli sig likt nu. Allting i livet kan vändas på en dag. Jag är mitt uppe i det. Jag tar varje dag som den kommer. Jag gör det för din skull. Du finns med mig. I allt jag gör, i varenda andetag jag tar. När jag sover eller när jag borstar tänderna. När jag lyssnar på musik eller när jag åker buss.

Vi tror på varandra, jag kommer alltid bära med mig det. Jag skjuter det framför mig. Kan inte förstå. Kan inte tänka klart. En dag kommer allt komma ikapp mig. Jag är mitt i det. Det är ingen dröm. Jag är stolt över dig. Över allt. Jag är mitt uppe i det. Det gör så ont. Så ont.

Trots allt är det fredag och det blir en god middag. Renvall kommer på besök. Sen ska R och R iväg på fest. Jag stannar hemma med Agnes. Det blir idol med lite dipp o chips!

Imorgon jobbar jag 8,30-15,30.

Jag tar en dag i taget. Jag andas genom dig.